Nu är jag hos Tessan och Rikard.

Jag körde hem mormor och flickorna.

Tessan ska med ner tillbaka till oss.

Björn och Rikard är hemma hos oss och lägger barnen.

Vi var nyss ute och smällde lite raketer.

Qimberlie somnade för ett tag sen så tyvärr missade hon raketerna. =(

Hon kanske vaknar till 12slaget.

Trawiz skrattade när en smällare smällde nära Rikard.

Skadeglädje är den enda sanna glädjen. Eller?! =)

Tidigare åt vi alla mat hos oss och vi har haft en bra dag.

I går var jag och barnen i stan för att ha lite myspys.

Björn var med sina barn hemma hos oss och dom hade haft det bra.

Björn var lite besviken på att tiden var knapp. Att ha barnens mor tjata hem barnen efter två timmar. Men glad är han att han ändå fick träffa dom.

När vi kom hem satt Björn med huvudet i toastolen.

NEJ inte magsjuka?! Tänkte jag.

Men så var inte fallet. Han blödde näsblod. Han har väldigt lätt att göra det.

Det var pga att lilla Samuel hade ringt och sakgt förlåt för att dom härjat och Björn blev ledsen för så farligt hade det inte varit, dom hade lekt och haft kul!

Men det är väl som vanligt att BÅDA vill ha pappa 100% av tiden och leka olika saker så det kan bli lite sura miner som går över fort.

Cajsa hade sagt att det är för sällan dom får komma och barnen blev ledsna när vi inte var hemma.

Samuel ville att mina barn skulle ringa upp honom när vi kommit hem och det gjorde dom.

Så är det när DERAS vilja inte blir hörd. Men men, kommer råd kommer dag!

Nu ska jag hem och fira ny år med mina nära och kära!

GOTT SLUT OCH GOTT NYTT ÅR önskar jag er alla!

JIIIIPPPPIIIII, vi fick ingen gosse 2009 som så många trodde! =)

Ha en bra kväll.

Kram

Många tankar far runt i huvudet när man sitter själv.

Jag är så glad och tacksam över mina älskade barn och att jag har fått den gåvan att kunna få mina troll. Det är inte alla som får uppleva den äkta kärleken.

Jag är glad över att jag fått möjligheten att kunna "ge" min man våra söner.

Jag är tacksam över att han ville "börja om" när hans barn (sedan tidigare) var "stora".

Jag lider med Björn när jag ser hans förtvivlan över saknaden av sina barn.

Han älskar och saknar sina barn, vilket jag kan förstå.

Hur kan man klippa av pappan från barnens liv för att man själv är bitter?!

Hur kan man göra sina barn så illa?!

Hur kan man säga saker som inte varit för att bygga en rädsla eller hat?!

Varför är många mammor så?!

Varför ska mamman ha ett större ansvar och "ha begär" än pappan?!

Bara för att man inte burit barnen under graviditeten ska man ha "ett första tjing" på barnen då?!

Det finns MÅNGA pappor som "ger upp" sina barn för att dom inte orkar med mammans beetende och inte orkar bråka med myndigheter. Är det rätt?!

Ska inte barnen ha rätt till BÅDA sina föräldrar?! Ska inte socialen kunna hjälpa pappan i dessa längen?! Nej för att allt betyder penger i statens ögon. 

Mina tankar går till 2 speciella BRA och enormt kärleksfulla pappor just nu.

Den ena är min man och den andra pappan finns inte så långt bort.

Kämpa, visa barnen att ni inte ger upp! Att era barn betyder allt för er och inte vad mammorna påstår!

Det finns till och med mammor som påstår att papporna har utföt incest på sina barn för att "få ha dom för sig själv". Det är sjukt!!! Lögner om misshandel och andra lögner är återkommande. Är det ett normalt beteende?!

Hur bra mamma är man då?! Psykfall skulle jag vilja säga!

Oftast förlorar dessa mammor vårdnad och boende om sina barn, vilket jag tycker är bra. Barn som lever i sådana förhållande mår psykiskt dåligt och är hjärntvättade. Jag hoppas att dessa barn får den hjälp dom behöver för att må bra igen.

Jag hoppas och önskar att sverige kommer att satsa mer på forskning om PAS-behandling och hur det förstör ett barn.

Jag önskar att flera nära och kära vågar gå in och säga "stopp nu går du för långt" till dessa mammor. Jag önskar att flera kan vara ärliga och ställa upp för dessa utsatta barn och pappor, genom att tala om för myndigheter vad som egentligen är rätt och fel.

Jag önskar alla barn och pappor lycka och kärlek och hoppas att rättvisan segrar.

Jag har många gånger funderat på att börja plugga igen. Till advokat, med specialist utbildning inom PAS. Mina tankar går allt oftare i den banan. Men har jag tiden som krävs?! Vill jag ha studielån?!

Mina tankar går även till dom föräldrar som mist sitt/sina barn.

Givetvis går mina tankar direkt till min brorson; ängeln Jerry.

Jag vet inte hur många gånger per dygn jag tänker på honom! Eller hur många gånger jag blundar och ser den lilla gossen med sitt ljusa hår och varma leende. Eller hur mycket det värmde i mig första gången han sa faster. Eller hur söt han var när han stod och tittade på en mcdonalds-leksak som var en gorilla som klättrade upp i ett träd och trillade ner. Varje gång gorillan rasade ner röck han till. Han kunde stå i timmar och titta! Varje gång jag tittar på hans lillebror Liam så bränner det i mina ögon, hur kan två gossar vara så lika?! Varför lämnade han oss så tidigt?! Varför fick han inte vara med?! Varför fick han inte bli vuxen och uppleva livet?! Varför just han???

Nu när Niqole hade sin första julavslutning i skolan. Hon börjar bli stor och är en skoltjej, Cajsa och Samuel börjar bli stora. Cajsa läste en dikt i kyrkan som var fullsatt, modigt och vackert! Jag måste erkänna att en och annan tår rulla ner för kinderna när jag hörde hennes lilla röst och när jag tittade på hennes pappa - min man - och såg hans kärleksfulla, stolta blick när han såg på sin dotter. Samtidigt som jag vet att hans hjärta grät och verkte över saknaden av hans barn. Men vad kan han göra, han är ju bara pappa, eller?!

Fidelie och Liam går i skolan, men deras storebror fick aldrig chansen, han blev bara 3.5 år Han skulle gått i sexan nu! Tänk allt Uffe och Jaana inte fått upplevt, som dom kanske tog för givet innan den 26 mars 2001. TA ALDRIG DINA BARN FÖR GIVET! Man äger inte barnen man har dom bara till låns. Man vet inte när man får den sista kramen eller säger "jag älskar dig" för sista gången. 

Det man ger sina barn i barndomen får man igen! Kom ihåg det!

Mina barn har alltid och kommer alltid få mycket kärlek av mig. Jag skulle aldrig låta dom somna utan att jag bäddat om dom, pussat på dom och sagt att dom är mitt liv och att jag älskar dom.

Många tycker att det är oansvarligt att skaffa många barn. Det tycker inte jag, så länge man kan ta hand om dom och ge dom kläder. mat och tak över huvudet. Framför allt att tiden finns för alla och att kärleken är stark och äkta.

Många vill göra karriär och vara framgångs rik i sitt arbete eller utbildning, inte jag, jag lever för mina barn och min familj!

Jag är tacksam över att mina barn och Björn älskar varann så mycket som dom gör. Det värmer att se barnen komma och krama honom och säga att dom älskar honom och att han är världens bästa bonuspappa. Det värmer att se honom krama barnen och säga att han älskar dom. Det värmer att se pojkarna somna tryggt i hans varma famn och att han njuter av deras närhet. Att se barnen och Björn leka och skratta tillsammans. Det är något han är duktig på, att ta sig tid och leka med barnen!

Det värmer och glädjer mig att ha en familj som fungerar och älskar varann.

Att få vara mamma åt (snart) 6 barn och fru till en underbar man, samt 2 bonusbarn. Jag är rik!

Jag vill även tacka Björns före detta, för att du inte tog väl hand om honom, att du tog honom för givet och inte såg vad han är värd. Hade det inte hänt så hade inte jag lyckats få min drömprins och aldrig fått uppleva äkta kärlek. Tack!

Ta hand om er och dom ni älskar, man vet inte när livet tar slut!

Nu ska jag pussa mina barn och vänta på min man, han kommer nog snart!

I dag har jag varit på MVC.

Vikten hade gått ner igen. Det tackar jag för så länge Spencer mår bra. =)

Blodtrycket var lite högt. =/

Magen större än "medel-svensson", ser ut som om jag svalt en medicinboll. =)

Björn och barnen var hemma. Farmor var med och hörde Spencers hjärtljud.

Åååå vad jag längtar efter vår son! Men han får gärna ligga kvar ett tag till. =)

När jag kom hem var Niqole och Qimberlie ute, fy så kallt!

Michelle hade precis kommit in. Hon spelade madagaskar kartz som hon fick av oss i julklapp. Trawiz sov i våran säng och Quentin i sin egen.

På kvällningen läse jag för barnen ur böcker dom fick i julklapp.

Nu sover alla barnen. Det ser så skönt ut när dom ligger under sina varma täcken och snosar.

Björn är borta med Rikard.

Tack Tessan för att jag fick låna din dator ikväll. Våran har kolappsat igen. =(

I morgon ska jag och barnen in till stan och shoppa ny års-mat och 2 års present till Trawiz.

Det går fortfarande jätte bra för Qimberlie som gav alla sina tuttar till tomten.

Jag trodde det skulle bli ett h-vete men vi har pratat med henne mycket och det har inte varit några tårar. Jag trodde det skulle vara som att ta av en stor rökare cigaretterna. Hon är duktig min sessa!

Nu när hon varit utan nästan en vecka så tänkte jag att hon skulle få köpa nått litet i morgon. Hon ville ha läppglans och smink. =) Jag har ingen liten sessa längre, hon börjar också bli stor.

Trawiz lär sig nya ord hela tiden. Man får tänka sig för vad man säger, han är som en papegoja. =) Han fick en el-gitarr i julklapp av oss. En gibson, det är bra ljud i den. Ska kolla i morgon om förstärkaren kommit in till den, den var slut innan jul. Den älskar han! Hoppas musik intresset håller i sig... och att han inte gillar "fjoll-musik". Han älskar att spela guitar hero med Björn och då vill han att Björn ska spela Metallica, lite soft men det får duga. =)

Han tjatade om att "ejo-va" och innan vi kom på att det var spela gura! Dom är underbara dom små liven.

Quentin reser sig och står länge men inte tagit ett kliv (om han inte håller i sig i något). Men han har ju ett tag till på sig eftersom att han egentligen inte skulle vara 1 år. Han är överallt och ingenstans, river med allt han kommer åt.

Jag tycker det är stor skillnad på flickor och pojkar.

Kul att vi snart har 4 av varje. Kunde det bli bättre?! =)

Kram

Nu var det lääängsen jag blogga.

Nu sitter jag hos Tessan och Rikard, har varit här på ljusparty.

Vad har hänt sen sist?!

MYCKET!

Barnen har givetvis jullov. Avslutningen i kyrkan var jätte fin.

Niqole börjar bli så stor.

Cajsa (Björns dotter) läste en dikt i kyrkan, så modig tjej.

Lucian var vacker. Mina sessor var givetvis lucior allihop.

Nu har vi fullt upp med MVC och spec.MVC

Den 22a var vi på spec.MVC och då vägde Spencer ca 1700g.

Så nu är han större än var Qimberlie var när hon föddes. =)

Hoppas han INTE kommer innan 2010.

Jag har ont och MYCKET sammandragningar. Jag har mått lite som innan mina tre senaste har kommit. =(

Nu får jag inte göra något sa min doktor. Det är svårt när man har 5 små att ta hand om. Min manär enormt snäll och finns för mig hela tiden. Men man känner sig lite dum när man inte kan ta pojkarna och byta blöja, att behöva ha hjälp att lyfta upp och ner från skötbordet. Snart är jag människa igen. =)

5 veckor kvar ca. =) Om han nu vill ligga kvar.

Idag var vi till pulkabacken med barnen. Trawiz älskade det. Quentin somnade i pulkan. Qimberlie var arg för hon kom inte upp med boben och Niqole och Michelle hjälpte lillasyster. Kul! =)

När vi kom hem kom morbror och kusinerna upp och hälsade på.

Nu ska jag köra hem min svärmor och sen åka hem och pussa mina barn och gosa med min kärlek.

Gott nytt år!

Kram.

Ps. Ny nätverkskabel köpte vi, men jag har städat bort den. =)

Snart har vi internet igen och då kommer bilder och jag har massor att blogga igen. =)