Smyckena har hon valt själv. =)

Qim med nya hål i sina öron.

Här är en stolt kille med hål i örat! =)

I dag hann vi inte så mycket på förmiddagen som vi ville. Men det brukar vara så på söndagar då flickorna träffar sin pappa.

Kl 12.30 kom han och hämtade mina ögonstenar.

Kl 13.00 kom min storebror på fika med sina små troll. Åååå vad jag älskar mina busfrön. =)

Björn var givetvis inte hemma till en början då han skulle tanka bilen samt återlämna guran till Pierre. (Och det kan ju ta sin lilla tid.) =)

Det är så skönt att kunna sitta i lugn och ro (nästan) och prata med Uffe. Underbart med en tight syskonrelation. <3

Liam hade tjatat om hål i örat i flera dagar nu och vart går man inte om till faster?! =) Varken jag eller Uffe trodde att han skulle våga när det väl gällde, men jovisst skulle han ha en ring i örat. Jag frågade om jag eller Björn skulle fixa och han var bestämmd på att faster skulle. =)

Efter fikat (och mycket tjat om när) tog jag fram allt. Jag talade om för Liam att jag skulle göra med nål och inte pistol. Eftersom att pistols-örhänget "skjuter" vävnaden åt sidan och kan skapa problem och infektioner. Jag såg i ögonvrån att min brors ögon växte som tefat när jag berättade. =) Min bror har själv aldrig varit något för piercing, så han tyckte nog att allt lät läskigt! Liam fick vara med och titta på alla tänger och redskap som jag skulle använda, dock inte nålen. Han såg så intresserad ut så han är nog en blivade liten piercare. Han får gå hos faster på upplärning när han blir äldre. =) Jag bad honom sitta i sin pappas knä när jag skulle pierca honom för att han skulle sitta stilla och inte rycka undan. När det var dax för nålens jobb bad jag min brorson ta ett djupt andertag och andas ut sakta, vilket han gjorde. (Tror Uffe var den ända som höll andan. =)) Tjoff sa det och så var det fixat.

Fort gick det och inte ett ljud från Liam. Han tyckte inte att det gjorde nå ont alls vilket jag talade om för honom innan att det inte skulle göra.

Han var så stolt den lille krabaten när örhänget satt där. Dom skulle åka förbi farbror Kenny och farmor på hemvägen och visa.

Fidelie ville ha hål i naveln. Men jag sa åt henne att hon är alldeles för liten, hon får återkomma om 9 år med pappas intyg på print. Hon är ju bara 7!

Hon satt och pillra på alla smycken och hittade ett läksmycke med en fjäril på som hon tyckte om. Hon tjatade på Uffe så han nästan blödde i öronen om att få ett smycke i naveln men det blev ett NEJ som är högst förståligt. Hon fick iallafall ett par örhängen av mig med kitty-döskallar i svart. Hon vart jätte glad. Då slutade hon tjata som tur var! =) Liam fick en chokladkaka för att han varit så duktig och givetvis fick hans syster också en!

Barnen kom hem igen vid 16-tiden. Dom var glada för farmor och farfar hade varit där. Efter maten så fick Qimberlie också hål i öronen. Vi har provat med pistol flera gånger och som sagt så blir det problem, så det blev nål även för henne. Hon var jätte duktig, satt så stilla i Björns knä och åt på en klubba. Efter det första örat vände hon andra örat till. Hon sa själv att det inte gjorde ont men med dumma pisolen förra gången gjorde det de. Hon blev så fin och var jätte nöjd. Hon fick hästskor i sina öron, hon valde själv smycken. =)

Nu har mina troll somnat och jag är ensam. Björn är och pratar med sin bror som han inte haft kontakt med på ca ett år.

Nu ska jag gå och plocka ur diskmaskinen och stryka färdigt min rena tvätt.

Ha det bra i regnet, för detta gott folk är svensk sommar! =(

Kram